ingen bra bloggdag....

Ingen bra bloggdag idag...

Jag är lite småirriterad och ganska så arg, egentligen borde jag inte skriva när jag är sån här, men vad ska man annars göra liksom? det är inte lätt att leva mitt liv, en del har svårt att förstå det, men så är det. Det är inte fråga om hur stort problemet är, utan vad det blir när folk säger till mig att jag har ett lyxliv. Ingen skulle stå ut med mitt liv i en dag. Tänker inte gå in på det djupare, för jag måste vara stark och gå vidare. Inte låtsas om någonting, för det är så jävla farligt.

Att sitta i parken ensam med en dator i handen är inte så jävla kul. Ensam, ensam, ensam, ensam. 

ensam.

Fatta det! Jag är ensam! Hur ska jag kunna veta vilka som är mina riktiga vänner när de bara bryr sig när jag är ledsen? Vart är ni när jag är glad och lycklig? Betyder egen lycka att man inte behöver vänner och familj? Jag vet inte, men det verkar ju så. Så snälla, vill du bara vara min sympativän när jag är ledsen; 

Då vill jag vara ensam. 

Alldelles ensam. 

Kom till mig när du är beredd att möta mig, glad, ledsen, sprudlande lycklig, förbannad, neutral....

Så är det, detta är jag och ingen annan. Möt mig och ingen annan. 

Och jag har bara mig själv att skylla.